Årets rapport om upphandlingsstatistik har nyligen publicerats med Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket som avsändare. Vi tog hjälp av Magnus Johansson, konkurrens- och upphandlingsexpert på organisationen Företagarna, för att lyfta fram rapportens viktigaste punkter.
1. Antal anbud per upphandling ökar
Det här är en försiktigt positiv trend. För andra året i rad ökar antalen anbud. Men mer intressant blir nästa års rapport som visar statistiken för 2020 – som visar pandemins effekter på upphandling. Jag tror vi får se en stor ökning av antal anbudsgivare. I osäkra tider blir offentlig upphandling en trygghet. Det positiva i det är att fler får upp ögonen för offentlig upphandling.
2. 782 miljarder upphandlades – aktuell och säker data efterfrågas
Summan bör tas med en nypa salt. Värdet lär vara högre. Siffrorna baseras inte på 2019 års statistik – de baseras på 2018. Beräkningarna baseras på nationalräkenskaperna utifrån en metod Konkurrensverket tagit fram. Jag efterfrågar statistik på upphandlingarnas faktiska värde. Vi kan inte utläsa summan upphandlingen var beräknad till eller vad utfallet blev. Jag kan se fördelarna med en nationell statlig databas, men vi måste förstås beakta att vi har en privat marknad för annonsdatabaser. Utifrån Konkurrensverket och Upphandlingsmyndighetens nya statistikuppdrag hoppas jag att 2020 års statistik kommer att bli ännu bättre.
3. Tilldelningsgrunden pris ökar – men har färre anbudsgivare
60 procent av alla upphandlingar är baserade på pris som tilldelningsgrund. Det är tyvärr en ökande trend de senaste två åren. När pris är tilldelningsgrund ser vi också färre antal anbudsgivare. Förmodligen handlar det om att företagen anser att den här typen av upphandlingar är svåra att vinna. Här har beställarsidan ett viktigt uppdrag att bidra till en mindre prispress och rikta fokus mot andra parametrar som kvalitet.
4. Mikro- och småföretag står för 50 procent av anbuden
Nästan hälften, 48 procent, av de som lämnade in anbud var små- eller mikroföretag. Sett till kontrakterade anbuden gick hälften (156,2 miljarder kronor) till småföretag. Det finns med andra ord affärer att göra oavsett företagets storlek.
5. Stora företag lämnar fler anbud
En inte helt oväntad slutsats. Större företag med fler än 50 anställda lämnar i snitt 24,9 anbud årligen, småföretag 3,4 och mikroföretag 1,9 anbud. Det här visar komplexiteten i anbudsförfarandet. Med en enklare, mindre tidskrävande anbudsprocess skulle säkerligen anbuden öka oavsett företagsstorlek.
6. Byggbranschen står för flest anbud
Totalt 127 miljarder upphandlades enbart av byggbranschen, tätt följt av arkitekter och ingenjörsbranschen – som också är nära kopplade till samma bransch. Här finns även de stora företag som lämnar flest anbud. Här skulle jag vilja se större medverkan från små- och medelstora företag.
7. Vissa företag tenderar att bli hovleverantörer
Många företag upphandlas om och om igen. Ju mer plats man tillåter dem ta, desto svårare blir det att komma in som litet företag. Förmodligen beror detta på att många upphandlare kopierar tidigare underlag vilket ger fördelar för de bolag som deltagit tidigare. Om beställarna istället vågade tänka mer funktion och våga kliva ur boxen skulle inte enbart de stora, erfarna anbudsgivarna gynnas.
8. Bolagsformen enskild firma ökar bland upphandlade företag
Andelen upphandlade aktiebolag minskar från 95 till 85 procent medan enskild firma ökar. Det är förstås positivt ur ett leverantörsmångfaldsperspektiv. I sammanhanget bör nämnas att beställare inte får ställa krav på att en anbudsgivare ska ha en viss juridisk form för att kunna lämna anbud.
9. Småföretag är bra på att lämna anbud – men får inte de stora pengarna
Andelen anbud ökar hos småföretagen – fånga upp det ökade intresset som beställare! Ha gärna det i beaktande när ni formulerar era upphandlingsdokument.
10. Dynamiska inköpssystem ökar
Trenden att man går från traditionella ramavtal till DIS-lösningar ökar. DIS är fortfarande relativt nytt på marknaden men fångar upp mindre företag på ett bra sätt eftersom de inte har ett lika formalistiskt tillvägagångssätt.
